Bronsdolken, den utstötte - Michelle Paver

Jag köpte nyss denna bok av mina systrar som säljer jultidningar, den kostade 149:- och det är samma författare som till Vargbröder, vilket jag tycker väldigt mycket om. Jag kommer att återvända med en recension så fort jag har läst den.

Kram, Liv.

Titel: Dandy

Författare: Andreas Carlsson

Antal sidor: 286

Första meningen: Den lilla anrika teatern The Nightingale var med sina vackert handbroderade gobelänger, sin förgyllda stuckatur och klarröda sammetsmatta fylld till brädden.

Införskaffad: Köpt på rea på Akademibokhandeln för 10 kronor.

IF YOU CAN DREAM IT, YOU CAN BE IT...

Någonstans mellan det liv du lever och det liv du alltid drömt om finns Dandyworld. En förtrollad värld där ytterligheter blir vardagliga och vardagen ett fantastiskt äventyr.

 Andrew Drake är en ung drömmare som efter en trasslig uppväxt på barnhem beger sig till Platinum City, de stora drömmarnas stad. Han inleder en karriär som gatumusikant, för musik är allt han kan och allt han lever för. Mot alla odds blir han upptäckt, och i ett slag är han världens största artist - Dandy - älskad av fansen, hyllad av pressen och omsvärmad av vackra kvinnor. Följ med Dandy på hans resa, som får honom att upptäcka vad han är ämnad för, men som också håller på att kosta honom allt...

Dandy är en berättelse om kärlek och vänskap, girighet och svek, men framför allt om längtan, drömmar och musik.

Jag köpte denna bok först och främst för att den var väldigt billig (10:-) men också för att den såg väldigt intressant ut. Det var först långt senare som författarens namn verkligen klickade, det är ju för tusan Andreas Carlsson från Idol-juryn som har skrivit den! Dessutom är han en baddare till författare, upptäckte jag nu.

 Från början tyckte jag att Dandy verkade som ett tappert försök till en välskriven bok, med alldeles för komplicerade ord och svårläst text, men det dröjde inte länge innan författaren släppte den strategin och det flöt på med ett fängslande språk och en fantastiskt berättelse. Den var otroligt sorglig på vissa ställen och på andra ställen var den dramatisk och spännande. Det hände alltid någonting och jag var som fastnitad vid boken, den gick inte att släppa innan den tyvärr tog slut. Dessutom innehöll boken flera låttexter som dök upp då och då vid passande tillfällen. Ett smart koncept med tanke på att den först och främst handlar om musik. Jag skulle förklara boken som en fantastisk berättelse om äventyr och kärleken till musiken.

 Dandy skulle förtjänat en tia, om det inte vore för en liten detalj. Jag tycker att författaren kunde ha skippat det sista kapitlet fullständigt. Min åsikt är att det förstörde allting helt och hållet. Så jag tänker låtsas att jag aldrig läste det. Poff, en perfekt bok!

Betyg: 9,5/10

Titel: Den andre Will Grayson

Originalets titel: Will Grayson, Will Grayson

Författare: John Green & David Levithan

Antal sidor: 314

Första meningen: När jag var liten brukade pappa säga: "Will, du kan peta dina vänner från din kompislista, och du kan peta dig själv i näsan. Men peta aldrig dina vänner i näsan."

Införskaffad: Biblioteksbok

Vad händer när två 16-åriga killar med exakt samma namn råkar mötas en kall natt i ett totalt osannolikt hörn av Chicago? Räkna in ett avslöjat falskleg och en misslyckad nätdejt.

 Och vad händer när Tiny Cooper också dyker upp på scenen - en i alla bemärkelser står gaykille och författare/regissör/scenograf/producent/huvudrollsinnehavare till den mest fantastiska high school-musikalen någonsin?

Svar: Deras liv kolliderar, deras världar flätas samman och ingenting blir som förr.

Två av USA:s stora ungdomsboksförfattare alternerar kapitlen i denna roliga, råa och sorgliga berättelse.

Jag plockade upp den här boken av en anledning, för att John Green skriver de mest otroliga ungdomsberättelserna. Så klart att jag måste läsa denna bok då! 

 Först och främst var boken både rolig och sorglig. Jag skrattade ibland och blev riktigt rörd vid andra tillfällen. Alla karaktärerna var helt otroliga, jag älskade dem allihopa! De var alla unika och lätta att tycka om.

 Det finns just ingenting negativt att säga om boken, förutom att jag blev lite frustrerad att varannat kapitel (jag antar att det var David Levithans kapitel) så skrevs varje mening med en liten bokstav i början. Hela tiden. Jag störde mig lite på det, men jag antar att det var för att man skulle hålla koll på vilken Will Grayson man läste om för tillfället. 

Betyg: 8/10

Titel: Vår katastrofala historia

Originalets titel: The catastrophic history of you and me

Författare: Jess Rothenberg

Antal sidor: 429

Första meningen: Det finns alltid en speciell kille som får grepp om dig.

Införskaffad: Biblioteksbok

Brie dör - bokstavligt talat - av brustet hjärta, och när hon vaknar upp på den himmelska pizzerian "A Little Slice of Heaven" bestämmer hon sig för att aldrig någonsin förlåta sin gamla pojkvän.

Men det funkar tydligen inte att bara stiga ner på jorden och hämnas lite som man behagar. Och varför hade ingen sagt att det skulle finnas snygga killar även i himlen? Eller att döden är allt annat än ett stilla "vila i frid"?

För evigt är en vansinnigt lång tid att vara fast på fel ställe - men det finns ett sätt att ta sig tillbaka. Frågan är bara: Hur mycket är en själ värd?

Vår katastrofala historia fångade mig med sin underbara titel och sin bisarra handling (det är en komplimang). En bok om en flicka som dör av brustet hjärta och hamnar på en pizzeria i himmelen? Vem blir inte lockad utav det? Det blev i alla fall jag.

 Det jag tycker mest om med boken är de starka känslorna som författaren lyckades skapa, det kändes nästan som att jag var Brie. Jag blev väldigt emotionell varje gång hon blev det - alltså ganska ofta. Det måste vara rekord, för boken fick mig att börja gråta redan efter ett fåtal sidor. 

 Karaktärerna var riktigt starka och unika, jag gillade dem väldigt mycket och det kändes som om jag kände dem på riktigt. 

 Det negativa med boken var att efter några hundra sidor började händelserna bli lite virriga och man hade svår med att hänga med. Dessutom känns det som om det fanns många lösa trådar kvar efter att boken var slut, det fanns mycket jag ville veta mer om. Författaren kunde ha fokuserat lite mer på att berätta till exempel allting (eller i alla fall mer) om att vara ett spöke, man förstod inte riktigt vad en ande var kapabel till och det var vissa saker som jag tyckte inte blev beskrivna särskilt bra. 

 Jag avrundar med att säga att jag tycker att Vår katastrofala historia var en fin bok och det är mycket positivt jag kan säga om den. Däremot är den nog inte särskilt minnesvärd och jag har nog glömt allting om några månader. 

Betyg: 7/10

Hej igen!

Min frågestund blev inte särskilt lyckad, om jag ska vara ärlig så fick jag bara en endaste fråga. Det var lite... pinsamt.

Dock tänker jag förbli positiv och svara på den här frågan i det här inlägget, och om det skulle hända att jag får fler frågor så kommer jag att svara på dem enskilt!

Från: jag

Fråga: "Till frågestunden. Jag letar efter en bok, äldre barn eller tonår och det handlade om en vanlig tjej och så. Det enda speciella jag minns är att hon i boken en gång inte hann till toaletten och kissade på sig. Kan du som säkert läst massa böcker kanske gissa vilken bok jag menar?
tack på förhand!"

Hej "jag"! :)

Jag vill först och främst tacka dig så hjärtligt för att du har skickat en fråga till mig, det är jag väldigt glad över.

Boken du frågar efter har jag lite svårt för att lista ut. Det är inte särskilt mycket för mig att gå efter, även fast jag tycker mig känna igen scenariot du nämnde. Jag skulle gissa på att författaren är någon klassisk ungdomsförfattare för tjejer? Mina förslag är Meg Cabot eller Katarina Von Bredow.

Om det inte är någon utav dem så får du mer än gärna höra av dig om du kommer på några fler detaljer ifrån boken. Sedan kanske det är någon av mina andra läsare (de få jag har) som känner igen boken? Hör av er i så fall!

Tack än en gång för din fråga, och jag är ledsen att jag inte kunde ge dig något bättre svar. Ha det bra!

Kram, Liv.

I väntan på fler frågor så visar jag några bilder på mig under Halloween. Imorgon återkommer jag med en till recension, så håll ut till dess!

Kram, Liv.

JAG VILL VARNA FÖR SPOILER FÖR DEM SOM INTE HAR LÄST CIRKELN ÄN.

Titel: Eld

Författare: Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

Serie: Trilogin om häxorna i Engelsfors

Antal sidor: 633

Första meningen: Solljuset sköljer in genom rummets höga fönster och blottlägger varje gammal smutsfläck på de vita vävtapeterna.

Införskaffad: Läs om det här.

Övriga böcker i trilogin:

Del 1. Cirkeln

Del 2. Eld

Del 3. ~Okänd

Hettan skruvas upp i Engelsfors

De utvalda ska börja andra året på gymnasiet. Hela sommarlovet har de hållit andan på väntan på demonernas nästa drag. Men hotet kommer från ett håll de aldrig kunat förutse. Det blir alltmer uppenbart att någonting är väldigt, väldigt fel i Engelsfors. Det förflutna vävs ihop med nuet. De levande möter de döda. De utvalda knyts allt tätare till varandra och påminns återigen om att magi inte kan lindra olycklig kärlek eller laga krossade hjärtan.

Eld är andra delen i en trilogi. Den första boken, Cirkeln, blev en stor succé bland både kritiker och läsare i Sverige och nominerad till Augustpriset 2011 för årets svenska barn- och ungdomsbok.

Så nu har jag slutligen läst ut andra boken i en trilogi, som jag faktiskt inte kan namnet på, när jag tänker efter. Finns det något namn på trilogin? I så fall får ni gärna berätta det för mig i en kommentar.

I alla fall, det tog ett tag för mig att läsa ut Eld, först och främst för att jag inte var så väldigt imponerad av ettan. Innan ni stormar mitt hus med höggafflar och faklor, så vill jag gärna förklara varför. Jag har låtit bli att skriva en recension på Cirkeln eftersom jag tycker att jag lika gärna kan säga lite om de båda böckerna i samma inlägg. 

Visst, jag kan inte säga att Cirkeln var dålig, det tycker jag verkligen inte. Den var väldigt bra, bara inte lika bra som alla andra verkar tycka. Jag antar att det är en smaksak, men för mig räckte magin inte riktigt till, dessutom jag tyckte att boken var rätt så standard och förutsägbar. Jag menar, det var ingenting med den som fick mig att hoppa till och bara "WOW, vilken bra bok!", utan snarare "Den här boken var rätt så bra.". Självklart fanns det också bra saker med Cirkeln, det var ett väldigt enkelt språk som flöt på väldigt bra, så det är verkligen att rekomendera till dem som inte är så sugna på att läsa och som vill ha någonting bra att börja med. 

 Om jag hoppar lite smidigt över till Eld så vill jag först och främst säga att jag hade glömt bort det mesta ifrån den första boken, så det var rätt så svårt att hänga med. Så om ni tänker läsa Eld, se till att ni har läst Cirkeln först, annars kommer det att vara fullständig slöseri med tid.

Ännu en gång blev jag lite besviken på magin, det är definitivt inte den som står i fokus. Det är först och främst medlemmarna i Cirkelns vardag som fyller ut de flesta sidorna. Kärlek, krossade hjärtan, svek, besvikelse, tragedier och vänskap. 

 Det jag saknade mest av allt var den där pressande känslan man känner i kroppen när man längtar efter att få plocka upp boken igen och fortsätta där man slutade. Det fanns nog ingenting som riktigt drev mig till att fortsätta läsa, därför tog det mycket längre tid för mig att läsa Eld än vad det behövt göra.

 Fast nu ska jag vara optimistisk och avsluta med det positiva. Jag måste säga att själva finalkampen knockade mig fullständigt! Den kanske inte var särskilt lång, men jag svär att jag satt och höll andan under hela tiden. Boken hade flera vändningar och händelser som jag inte alls hade väntat mig, och jag älskar överraskningar. 

 Så i korta drag skulle jag kunna säga att jag tyckte att Eld helt klart höjde ribban och jag är förväntansfull över att få läsa den sista och avslutande boken i trilogin.

Betyg: 6/10

Tjenamors!

Eftersom jag inte har någonting bättre för mig så tänkte jag ha in liten "frågestund". Ni får fråga vad som helst mellan himmel och jord, men så klart skulle det vara roligt att få några bokrelaterade frågor också!

Nu har ni chansen att få reda på lite mer om vem jag är, men också lite mer om böcker och liknande. 

Svaren kommer i ett inlägg så snart som möjligt.

Jag bjuder på några bilder tills vidare!

Kram, Liv.

Hej igen!

Jag har fått en del funderingar som jag vill klara upp. Ja, jag har tagit bilden till headern helt själv och sedan redigerat den. Är inte riktigt säker på att jag har nämnt det tidigare. 

Jag har även varit slarvig med att förklara resten av bilderna på bloggen. Som ni kanske har märkt så har de äldre inläggen bara google-bilder och jag har bestämt mig för att verkligen inte använda mig utav det igen! Sedan jag startade bloggen på nytt så har jag bara lagt upp bilder som är mina och som jag har tagit själv.

Anledningen till det här inlägget är att jag har fått en del funderingar och ville göra det klart för er alla. Jag tycker verkligen om när ni berömmer bland annat headern, det värmer hjärtat. :)

Har det så bra så länge så hör jag av mig inom kort.

Kram, Liv.